Från Boden 1/11-06, en röd kåk.
Brrr tänkte jag. Var har jag nu hamnat?? Här kan man då inte ligga ute och sova med regnet som vaggvisa. Jorden och gräsresterna från gräsklipparen, som var så goda att äta, är här vit och jätte kall!! I början fick jag hoppa runt på tre ben för man frös som attan om tassarna.
Nu har jag odlat lite bättre päls och tassarna har varit tvungna att vänja sig.
Lite positiv är snön (de kallar den så) ändå, den smakar inte alls så illa. Speciellt de extra hårda isbitarna. Sedan så behöver man inte göra misstaget att markera på samma ställe två gånger. Pisset lyser så gult och fint på hela gården. ”Store bror” sköter om vattningen av träden i skogen, bra fördelning tycker jag. Jag och ”brorsan” brukar leka ute -jag blir snöbadad eller så tar han en pinne och retas med. Han tycker det är skit kul. Inne, när vi kör dragkamp, så brukar jag låta honom vinna –när golvet är nog rent. Vänta bara… Snart får ”lill-20 kilos flugsnapparen” igen. Hi hi.
Här i huset bor det även fem tvåbenta pipdjur. Två stora –de brukar bli lite sura ibland. T ex-Varför skall kuddar ligga i soffan och inte på golvet?? -Varför måste skona så exakt vid dörren?? Men man får hålla god min de är ganska snälla och roliga ibland, framförallt är de dom som ger mig mat. Lika som Cekes Husse har de lite svårt att hålla reda på leksakerna när vi leker… De två små pipdjuren var jätte roliga i början. Ett litet nyp i deras tassar sedan så skrek de och jag jagade upp dem i närmaste soffa. Ha ha.
Nu har de börjat göra motstånd eller så lurar de mig med en leksak. Hmm...Mitten pipdjuret och jag har kommit överens från början fast han är inte hemma så mycket –tonåring. Jag kallar dem pipdjur, ett nyp i fötterna och de skriker sedan springer som galningar för att hitta en leksak till mig. Fiffigt!
Jag har lyckas med en grej till. Jag kan tigga! Matte och husse är nog lite svaga för mina hundögon.
När de lagar sin egen mat som de är sååå snåla om så brukar jag lägga mig vid deras fötter och vicka lite på huvudet. Vipps så tappar de ner en gobit på golvet.
Eller hör på denna variant:
-Jag brukar även gå från köket till ett annat rum och gnälla lite -Då blir ”hökarna” så himla glad på rösten och ropar på mig. Belöning –en gobit.
Nä, nu trycker det på igen –pissblåsan är ingen behållare man bär på i onödan. Lite gnäll –ja, det funkade nu kommer de springande för att följa mig ut.
Hej så länge från ”CK”
|
